Som Sveriges största producent av vattenkraft arbetar Vattenfall långsiktigt med att förbättra sina produktionsanläggningar.  De långa tidsintervallen kräver även en översyn av lyftutrustningen där modernisering är det mest fördelaktiga alternativet.

Av den årliga svenska elproduktionen står vattenkraften för 70 TWh och industrin förbrukar 46 TWh. Med utfasningen av fossilfri elektricitet förväntas den totala elanvändningen att fördubblas till uppemot 330 TWh de närmaste 20 åren.

Vattenfall äger och driver ett hundratal vattenkraftverk, varav de flesta i Sverige. Störst är Harsprånget i Lule älv med en elektrisk effekt på hela 818 MWe. I Norrbotten ligger även Porsi och Akkats som har varit i drift i mer än 50 år. Tillsammans har de en elektrisk effekt på 439 MWe.

Både Porsi och Akkats hör till de produktionsanläggningar som står näst på tur att moderniseras. För Vattenfall är det här en noggrant planderad process som genomförs med intervall. 

Det är när turbiner och generatorer behöver renoveras eller bytas som de riktigt tunga lyften på 100–550 ton sker. Med lyftkapaciteteter på den nivån handlar det inte om några vanliga standardkranar. Dessa bjässar används ibland som underhållstraverser för olika åtgärder som till exempel att fylla på olja. Men framför allt tas de i bruk vid dessa revisioner. Och med tidsintervaller på flera decennier har dessa kranar en beräknad livslängd på runt hundra år.

– Då våra största traverser används så sällan är stål och växellådor ofta i mycket bra skick. Rent mekaniskt är de inte alls utslitna men sett till elektroniken är de däremot helt slut, säger Morgan Tegström, gruppchef på Vattenfall Vattenkraft AB.

Samtidigt som det mekaniska som motorer och packningar gås igenom tar lyftgruppen på Vattenfall fram ett åtgärdsförslag för att ta in offerter på modernisering av kranens elkomponenter, kablage och motorstyrning.

Arbetet utförs i huvudsak internt men ibland tar man även in extern hjälp. Vid ett flertal tillfällen har man samarbetat med JJ Gruppen som har både specialkunskaperna och en bra prisbild.
– Sett ur en ekonomisk aspekt är modernisering det absolut mest fördelaktiga alternativet, säger Morgan Tegström.

Ett moderniseringsprojekt på ett vattenkraftverk kan ta från flera månader upp till flera år att genomföra. Så både lyftutrustning och bemanning planeras noggrant flera år i förväg för att slippa stillestånd.

Av landets älvar är Luleälven den viktigaste för Sveriges produktion av vattenkraft. Under året kommer ett aggregat och en generator att bytas ut vid Porsi kraftverk i Vuollerim. Och norr om Jokkmokk ska den sugrörskran som lyfter de konstnärligt smyckade dammluckorna vid Akkats kraftverk moderniseras.

Sveriges vattenrikaste älv ligger betydligt längre söderut. Här vid Göta älv byggdes Lilla Edet 1918. Det var det första kraftverk som använde en Kaplanturbin, då världens största på 10 MWe. Sedan dess har den elektriska effekten mer än fyrdubblats. Här bygger Vattenfall en helt ny damm med kapacitet att hantera de högre vattennivåer som kan orsakas av klimatförändringar.

Nu ska en bockkran vid vattenkraftverket moderniseras och då den står utomhus, väl synlig i hela tätorten kommer även ytskiktet att renoveras och förses med ett nytt lager färg.

– Moderniseringen av kraftverken planeras utifrån behovsanalyser och att ta väl hand om våra lyftutrustningar ingår i Vattenfalls arbete för hållbarhet, säger Morgan Tegström.